Evig vila

07:10, måndagsmorgon, men ändå nästan lördag.
5-6 cigg kvar I paketet, ytterst lite öl.
Funderar på att sova, men.. äh va fan…
Vem kan tänkas bry sig, och varför skulle jag?
"spends his money foolishly" sjunger Billy Holiday,
och visst.. det är väl jag.. men å andra sidan..
Vem kan tänkas bry sig, och varför skulle jag?
Det är ju trots allt semester, I tre veckor till…



Dalmas

Ur dalarna sprungen, en oansenlig man.
Knappast omnämnd I böcker, knappast med på film.
Ristat finns hans namn, I stugan där han dog.
På åkern han plöjde, växer nu ogräset högt.
Ladans tak har rämnat, efter alla dessa år.
Bortvid skogsgläntan skymtar solen, men inga fåglar hörs.
Han var lycklig, trots sin bistra min.
Denne man, sprungen ur dalarna, som nu vilar I frid.



Donationskortet

I plånboken det låg, lite förstrött placerad.
Det var väl aldrig tänkt att användas.
Men så en ljuvlig junidag, mitt på blanka förmiddagen.
En bil, en till, och solens blänk I rutan.
En smäll, ett skrik, krossat glas, förvriden plåt.
En njure till far, en lever till mor, och sist men inte minst,
Två lungor till lillebror.


Nattvaka

Ännu vaken, men knappt ändå.
Sliten av inget, trött på allt.
Var tog sömnigheten vägen?
Bläddrar slött I någon bok, läser inte.
Funderar på stordåd, men orkar intet.
Vakar ytterligare en stund, inna klockan ylar.
Dags att gå till jobbet, hemska tanke..